Varför halkskydd med broddar?

Kunskapen om olika typer av halkskydd och dess funktionalitet för en större grupp människor har sedan kunnat analyseras. Viss ålders- och könsskillnad i funktionalitet har identifierats. Testresultaten har dels redovisats i Råd & Rön och dels i vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar redovisas i referenslistan (Källa: Principiella utformningar av halkskydd för fotgängare. Erfarenheter av genomförda tester av halkskydd Glenn Berggård Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för arkitektur och infrastruktur)

I samband med testerna fick försökspersonerna även ange val av halkskydd för eget bruk. Dvs de fick därigenom väga saamman sin kunskap om hur skydden fungerar i praktiken, hur de ser ut och hur de kan hanteras även när de inte används och därefter ange om de skulle välja skydden för eget bruk. Eftersom halkskydd skall kunna användas under del av förflyttning och kunna medtas under resten av vistelsen eller förflyttningen valde flera av undersökningspersonerna att prioritera skydd för eget bruk som var lätta att ta med och ta på och av istället för funktionellt säkra skydd.

Sedan CE-märkningskrav infördes under slutet på 90-talet testas skydd numera mot de grundläggande säkerhetskraven och än så länge inte efter någon standardiserad testmetodik. Dvs. förenklat kan sägas att de skall ge någon form av avsedd effekt = ge friktion, och de skall inte vara farliga för användaren. Skydd som i våra tester visade sig mindre lämpliga kan få godkänt i dessa tester som genomförs av en så kallad Notified Body (se nedan). Dessa testerna åtföljs av anvisningar som anger eventuella begränsningar i användningen mm.

Ur konsumentverkets hemsida (Konsumentverket, 2008):
”För att en personlig skyddsutrustning ska få säljas i Sverige och andra EES-länder måste den uppfylla vissa säkerhetskrav och vara CE-märkt.

CE-märket
CE-märket kan liknas vid ett pass. Det innebär att en vara får säljas i alla EES-länder. En personlig skyddsutrustning som har bedömts uppfylla säkerhetskraven och CE-märkts i ett EES-land, får alltså säljas i alla andra EES-länder också.

Det finns ett antal grundläggande krav som alla produkter måste uppfylla. Det ska till exempel alltid finnas en bruksanvisning på svenska. För all personlig skyddsutrustning gäller att tillverkaren eller dennes representant inom EES-området ska:

- sammanställa en teknisk dokumentation. Den ska innehålla alla relevanta fakta om de åtgärder tillverkaren använder för att säkerställa att utrustningen uppfyller grundkraven i föreskrifterna

- upprätta en särskild, skriftlig försäkran om att utrustningen överensstämmer med bestämmelserna i föreskrifterna för personlig skyddsutrustning ("Försäkran om överensstämmelse")

- lämna produktinformation, bland annat bruksanvisning på svenska

- CE-märka produkten

Kategori I innefattar den enklaste formen av skydd som t ex skyddshandskar för trädgårdsarbete och vissa idrottsskydd. Tillverkaren får själv intyga att utrustningen uppfyller kraven. Halkskydd hör till kategori II för vilka det krävs typkontroll. Tillverkaren ska lämna utrustningen till ett anmält organ (Notified Body, NB, på engelska) för att få ett typkontrollintyg utfärdat. Provningen för detta sker normalt enligt så kallade harmoniserade standarder, som är gemensamma för EU (EN-normer). Provningen kan även ske enligt de grundläggande kraven i lagstiftningen. För halkskydd finns inte någon standard ännu.

Viss produktutveckling har skett hos tillverkare. Men någon avgörande skillnad i utformning från de tidigare förekommande skydden har inte skett. Huvuddelen av de skydd vi testat tidigare finns på marknaden. Mindre lämpliga utformningar som dessutom upplevs oattraktiva för konsumenten saluförs med den sannolika följden att för få använder lämpligt utformade och attraktiva halkskydd.

Vi vill därför bidra med vår kunskap och med hjälp av testpanel utveckla principiella utformningsförslag av halkskydd.

Det material som vi samlat in i våra tester av befintliga halkskydd har analyseras med avseende på funktion och försökspersonernas val för eget bruk. Vi har därigenom haft tillgång till erfarenheter av 33 olika skydd vi själva testat.

Principiella utformningar och förslag till materialval har tagits fram som underlag för designförslag till halkskydd.

En testpanel bestående av pensionerade män och kvinnor har först fått bedöma vad som är viktiga kriterier för halkskydd samt därefter använda dessa kriterier i bedömningar av kvalitéerna bland befintliga halkskydd genom att studera några av de främsta och populäraste skydden av principiellt tre olika typer: Hälskydd, fotbladsskydd samt helfotsskydd. Erfarenheterna kan därigenom ligga till grund för rekommenderade utformningsförslag för både män och kvinnor. Även en grupp studenter har fått avge omdömen om halkskydd och förslå framtida utformning av halkskydd.

I arbetet har analyser av samtliga typer av skydd, helfots-, häl- respektive fotbladsskydd genomförts. Framtagna utformningsförslag är främst inriktade på häl- respektive helfotsskydd.

Halkskydd används primärt för gång utomhus. De kan vara antingen fast monterade eller löstagbara. De fast monterade kan vara indelade i dels de som alltid är aktiverade och dels de som kan aktiveras/deaktiveras av användaren.

Förutom att användas under gång utomhus skall de kunna aktiveras/tas på respektive deaktiveras/tas av inför gång inomhus/på andra ytor än de avses för. Inför att de skall tas på och efter det att de tas av skall de kunna förvaras eller tas om hand på något sätt innan de på nytt skall kunna användas. Eventuellt skall de också kunna rengöras/befrias från snö/sand/grus, mm.

Samtliga dessa aspekter är av betydelsen för den samlade utformningen av halkskydd och har betydelse för konsumentens val av skydd för eget bruk. Vi har i våra tester kunnat se att vid ”val för eget bruk” prioriterar inte alltid försökspersonerna det säkraste skyddet utan väljer främst sådana som är lätta att ta med.

Tidigare erfarenheter av fördelar och nackdelar av halkskydd
I samband med våra tester har försökspersonerna efter avslutade tester fått avge av varandra oberoende omdömen om de testade halkskydden. Omdömena har dels registrerats för respektive skydd samt dels sammanställts. Nedan redovisas först exempel på hur sådana omdömen har angetts av de olika försökspersonerna samt under det en sammanställning över de samlade bedömningarna. Som exempel har följande för- och nackdelar angetts i en av testerna (se tabell 1 och 2). En del av skydden, de bästa avtagbara skydden i tidigare tester, har testats en andra gång tillsammans med nya skydd för att möjliggöra jämförelse med de hittillsvarande bästa avtagbara skydden. Erfarenheterna från detta andra testtillfälle anges med (2) vid halkskyddsnumret.

Tabell 1. Beskrivna upplevda fördelar redovisade för de olika halkskydden. (2) avser andra gången skyddet testades.

Tabell 3. Antal beskrivna upplevda fördelar redovisade i huvudgrupper för 19 olika halkskydd.

Tabell 4. Antal beskrivna upplevda nackdelar redovisade i huvudgrupper för 19 olika halkskydd.

De mest förekommande omdömena om nackdelar för de 19 först testade halkskydden är: delar lossnar, stora, klumpiga samt broddar problem.

Tabell 5. Beskrivna fördelar med 10 olika halkskydd.

Tabell 6. Beskrivna nackdelar med 10 olika halkskydd.

Uppfattning bland pensionärer Pensionärsgruppen fick ta del av 7 halkskydd samt avge omdömen enligt blanketten i bilaga 4. Antalet kriterier utökades något vid testtillfället grundat på diskussioner i pensionärsgruppen om vad som är viktiga kriterier. Priset samt hållbarhet tillfördes som kriterier.

Erfarenheterna från testpanelen med 8 pensionärer om faktorer av betydelse för utformning av halkskydd redovisas nedan i diagram 1. Faktorerna är här listade i ordning där de först listade fick störst andel ”mycket viktigt” i svaren:

-Lätt att ta på
-Lätt att ta av
-Bra fäste/greppförmåga
-Stabila att gå med
-Kardborreband vid fastsättningen
-Behagligt att ha på
-Skyddet skadar inte skon

Diagram 1. Pensionärers viktning av faktorer av betydelse för bra halkskydd.

En viktig utgångspunkt är att skyddet skall vara löstagbart, ej fast monterat.

Priset är viktigare än hållbarheten.

Kardborreband föredras fram spännband eller töjbara band/öglor vid fastsättningen. Skydden skall också vara enkla att rengöra framför att ha ett medföljande förvaringsfodral.

Skydden skall också vara lätt att anpassa till olika skostorlekar men också kunna anpassas till olika klackbredder och fotbladsbredder.

Skydden skall vara enkla framför att vara små/ta liten plats. Skyddens utseende har mycket liten betydelse.

Det är viktigt att skydden först och främst täcker under hälen, därefter under fotbladet och slutligen under hela skon.

Hur väl de 7 granskade halkskydden uppfyller de ovan redovisade kriterierna framgår av bilaga 5.

Sammantaget uppvisar pensionärerna en större uppskattning av häl- och fotbladsskydden än av helfotsskydden och kan i större utsträckning tänka sig att använda dem och att rekommendera andra likaså att använda dem.

De undersökta fotbladsskydden uppskattas främst för att de är små/tar liten plats samt är enkla. De uppfattas också som enkla att ta med, lätta att ta av samt lätta att ta på.

De undersökta hälskydden uppskattas främst för att de täcker under hälen, är enkla samt har kardborreband vid fastsättningen. De uppfattas också som att ha bra fäste/gångförmåga, samt lätta att ta av, ta på och ta med.

De undersökta helfotsskydden uppskattades främst för att de har kardborreband för fastsättningen samt täcker under hela skon. Det fanns också ett förvaringsfodral vilket uppskattades samt de uppfattades också att ha bra fästförmåga, behagliga att ha på samt stabila att gå med.

Figur 8. Exempel på moderna utformningar av halkskydd.

Skydden med de moderna utformningarna uppvisar följande nackdelar från vänster till höger: den lindade tråden saknar spets mot underlaget varvid skridskoliknande rörelser/glidningar kan förekomma, skyddet täcker enbart delar och dubbarna kan lossna ur materialet, skyddet täcker enbart fotbladet och hälisättningen blir osäker på hala ytor, skydden upplevs som klumpiga och tunga för att kunna röra sig med på ett naturligt sätt.

Slutsats
Sammantaget skall ett halkskydd vara lätt att ta på och av, kardborreband användas för monteringen samt dubbar/piggarna skall finnas i närheten av kanten på skon. Genom att lokalisera dubbar/kontaktytor runt hela klacken kommer alltid någon friktionshöjande del att vara i kontakt med underlaget i den kritiska fasen hälisättningen. På motsvarande sätt kommer dubbar/kontaktytor lokaliserade runt sulan leda till att kontakten med underlaget behålls under hela rörelsen vid övergång till avstamp. Helst skall de kunna tas på/tas av stående på en fot. (Om de är inbyggda skall de helst kunna aktiveras/avaktiveras stående på en fot).

Bättre designade skydd med fullgod effekt kan intressera fler åldersgrupper (helst ner till åldersgrupperna under 40-45 år) att skaffa halkskydd och använda dem. Fler nyttjare av bättre halkskydd kan sannolikt resultera i färre olycksfall och lindrigare skadeföljd.

Bilaga 1 Sammanställning av egenskaperna hos de 33 testade halkskydden.

FOTBLADSSKYDD

**a = activated/de-activated devices built onto the shoe by the manufacturer or afterwards by a shoe maker, d = detachable anti-slip devices, f = fixed anti-slip devices built onto the shoe.

HÄLSKYDD

**a = activated/de-activated devices built onto the shoe by the manufacturer or afterwards by a shoe maker, d = detachable anti-slip devices, f = fixed anti-slip devices built onto the shoe.

HELFOTSSKYDD

**a = activated/de-activated devices built onto the shoe by the manufacturer or afterwards by a shoe maker, d = detachable anti-slip devices, f = fixed anti-slip devices built onto the shoe.
*** device no. 29 is a kit that can be combined and used as a foot blade device, a heel device or as a combined whole foot device.

Bilaga 2. Kommentarer om respektive skydd.

Bilaga 5. Uppfyllelse av kriterierna för de skydd pensionärerna undersökte.

A) samtliga skydd

B) för hälfotsskydd

C) för helfotsskydd

D) för fotbladsskydd

Källa: Principiella utformningar av halkskydd för fotgängare
Erfarenheter av genomförda tester av halkskydd Glenn Berggård Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad Avdelningen för arkitektur och infrastruktur